Job 26

Job progovori i reče:

Därefter tog Job till orda och sade:

"Kako dobro znadeš pomoći nemoćnom i mišicu iznemoglu poduprijeti!

 Vilken hjälp har du ej skänkt den vanmäktige,  huru har du ej stärkt den maktlöses arm!

Kako dobar savjet daješ neukome; baš si preveliku mudrost pokazao.

 Vilka råd har du ej givit den ovise,  och vilket överflöd av klokhet har du ej lagt i dagen!

Kome li si ove uputio riječi i koji duh je iz tebe govorio?"

 Vem gav dig kraft att tala sådana ord,  och vems ande var det som kom till orda ur dig?

Pred Bogom mrtvi pod zemljom dolje strepe, vode morske dršću i nemani njine.

 Dödsrikets skuggor gripas av ångest,  djupets vatten och de som bo däri.

Pred njegovim okom otkriven zja Šeol i bezdan smrti nema vela na sebi.

 Dödsriket ligger blottat för honom,  och avgrunden har intet täckelse.

On povrh praznine Sjever razapinje, on drži zemlju o ništa obješenu.

 Han spänner ut nordanrymden över det tomma  och hänger upp jorden på intet.

On zatvara vodu u svoje oblake, a oblaci se pod njome ne prodiru.

 Han samlar vatten i sina moln såsom i ett knyte,  och skyarna brista icke under bördan.

On zastire puno lice mjesečevo razastirući svoj oblak preko njega.

 Han gömmer sin tron för vår åsyn,  han omhöljer den med sina skyar.

On je na vodi označio kružnicu gdje prestaje svjetlost i tmine počinju.

 En rundel har han välvt såsom gräns för vattnen,  där varest ljus ändas i mörker.

Svodu se nebeskom potresu stupovi i premru od straha kada on zaprijeti.

 Himmelens pelare skälva,  de gripas av förfäran vid hans näpst.

Svojom je snagom on ukrotio more i neman Rahaba smrvio mudrošću.

 Med sin kraft förskräckte han havet,  och genom sitt förstånd sönderkrossade han Rahab.

Nebesa je svojim razbistrio dahom, a ruka mu je brzu zmiju probola.

 Blott han andades, blev himmelen klar;  hans hand genomborrade den snabba ormen.

Sve to samo djelić je djela njegovih, od kojih tek slabu jeku mi čujemo. Ali tko će shvatit' grom njegove moći?"

 Se, detta är allenast utkanterna av hans verk;  en sakta viskning är allt vad vi förnimma därom.  Hans allmakts dunder, vem skulle kunna fatta det?