Job 23

Job progovori i reče:

Därefter tog Job till orda och sade:

"Zar mi je i danas tužaljka buntovna? Teška mu ruka iz mene vapaj budi:

 Också i dag vill min klaga göra uppror.  Min hand kännes matt för min suckans skull.

o, kada bih znao kako ću ga naći, do njegova kako doprijeti prijestolja,

 Om jag blott visste huru jag skulle finna honom,  huru jag kunde komma dit där han bor!

pred njim parnicu bih svoju razložio, iz mojih bi usta navrli dokazi.

 Jag skulle då lägga fram för honom min sak  och fylla min mun med bevis.

Rad bih znati što bi meni odvratio i razumjeti riječ što bi je rekao!

 Jag ville väl höra vad han kunde svara mig,  och förnimma vad han skulle säga till mig.

Zar mu treba snage velike za raspru? Ne, dosta bi bilo da me on sasluša.

 Icke med övermakt finge han bekämpa mig,  nej, han borde allenast lyssna till mig.

U protivniku bi vidio pravedna, i parnica moja tad bi pobijedila.

 Då skulle hans motpart stå här såsom en redlig man,  ja, då skulle jag för alltid komma undan min domare.

Na istok krenem li, naći ga ne mogu; pođem li na zapad, ne razabirem ga.

 Men går jag mot öster, så är han icke där;  går jag mot väster, så varsnar jag honom ej;

Ištem na sjeveru, al' ga ne opažam; nevidljiv je ako se k jugu okrenem.

 har han något att skaffa i norr, jag skådar honom icke;  döljer han sig i söder, jag ser honom ej heller där.

Pa ipak, on dobro zna put kojim kročim! Neka me kuša: čist k'o zlato ću izići!

 Han vet ju vilken väg jag har vandrat;  han har prövat mig, och jag har befunnits lik guld.

Noga mi se stopa njegovih držala, putem sam njegovim išao ne skrećuć';

 Vid hans spår har min for hållit fast,  hans väg har jag följt, utan att vika av.

slušao sam nalog njegovih usana, pohranih mu riječi u grudima svojim.

 Från hans läppars bud har jag icke gjort något avsteg;  mer än egna rådslut har jag aktat hans muns tal.

Al' htjedne li štogod, tko će ga odvratit'? Što zaželi dušom, to će ispuniti.

 Men hans vilja är orygglig; vem kan hindra honom?  Vad honom lyster, det gör han ock.

Izvršit će što je dosudio meni, kao i sve drugo što je odlučio!

 Ja, han giver mig fullt upp min beskärda del,  och mycket av samma slag har han ännu i förvar.

Zbog toga pred njime sav ustravljen ja sam, i što više mislim, jače strah me hvata.

 Därför gripes jag av förskräckelse för hans ansikte;  när jag betänker det, fruktar jag för honom.

U komade Bog mi je srce smrvio, užasom me svega prožeo Svesilni,

 Det är Gud som har gjort mitt hjärta försagt,  den Allsmäktige är det som har vållat min förskräckelse,

premda nisam ni u tminama propao, ni u mraku što je lice moje zastro.

 ty jag fick icke förgås, innan mörkret kom,  dödsnatten undanhöll han mig.