Isaiah 42

Evo Sluge mojega koga podupirem, mog izabranika, miljenika duše moje. Na njega sam svoga duha izlio da donosi pravo narodima.

 Se, över min tjänare som jag uppehåller,  min utkorade, till vilken min själ har behag,  över honom har jag låtit min Ande komma;  han skall utbreda rätten bland folken.

On ne viče, on ne diže glasa, niti se čuti može po ulicama.

 Han skall icke skria eller ropa  och icke låta höra sin röst på gatorna.

On ne lomi napuknutu trsku niti gasi stijenj što tinja. Vjerno on donosi pravdu,

 Ett brutet rör skall han icke sönderkrossa,  och en tynande veke skall han icke utsläcka;  han skall i trofasthet utbreda rätten.

ne sustaje i ne malakše dok na zemlji ne uspostavi pravo. Otoci žude za njegovim naukom.

 Hans kraft skall icke förtyna eller brytas,  intill dess att han har grundat rätten på jorden;  havsländerna vänta efter hans lag.

Ovako govori Jahve, Bog, koji stvori i razastrije nebesa, koji rasprostrije zemlju i njeno raslinje, koji dade dah narodima na njoj i dah bićima što njome hode.

 Så säger Gud, HERREN,  han som har skapat himmelen och utspänt den,  han som har utbrett jorden med vad som alstras därav,  han som har givit liv åt folket som är därpå  och ande åt dem som vandra där:

Ja, Jahve, u pravdi te pozvah, čvrsto te za ruku uzeh; oblikovah te i postavih te za Savez narodu i svjetlost pucima,

 Jag, HERREN, har kallat dig i rättfärdighet,  och jag vill fatta dig vid handen  och bevara dig och fullborda i dig förbundet med folket  och sätta dig till ett ljus för folkslagen,

da otvoriš oči slijepima, da izvedeš sužnje iz zatvora, iz tamnice one što žive u tami.

 för att du må öppna blinda ögon  och föra fångar ut ur fängelset,  ja, ur fångenskapen dem som sitta i mörkret.

Ja, Jahve mi je ime, svoje slave drugom ne dam, niti časti svoje kipovima.

 Jag, HERREN, det är mitt namn;  och jag giver icke min ära åt någon annan  eller mitt lov åt belätena.

Što prije prorekoh, evo, zbi se, i nove događaje ja naviještam, i prije negoli se pokažu, vama ih objavljujem.

 Se, vad jag förut förkunnade, det har nu kommit.  Nu förkunnar jag nya ting;  förrän de visa sig,  låter jag eder höra om dem.

Pjevajte Jahvi pjesmu novu, i s kraja zemlje hvalu njegovu, neka ga slavi more sa svim što je u njem, otoci i njihovi žitelji!

 Sjungen till HERRENS ära en ny sång,  hans lov från jordens ända,  I som faren på havet, så ock allt vad däri är,  I havsländer med edra inbyggare;

Nek' digne glas pustinja i njeni gradovi, nek' odjeknu naselja gdje žive Kedarci! Nek' podvikuju stanovnici Stijene, neka kliču s gorskih vrhova!

 stämmen upp, du öken med dina städer  och I byar, där Kedar bor;  jublen, I klippornas invånare,  ropen från bergens toppar.

Nek' daju čast Jahvi i hvalu mu naviještaju po otocima!

 Given HERREN ära  och förkunnen hans lov i havsländerna.

Kao junak izlazi Jahve, kao ratnik žar svoj podjaruje. Uz bojni poklik i viku ratnu ide junački na svog neprijatelja.

 HERREN drager ut såsom en hjälte,  han eggar upp sig till iver såsom en krigare;  han uppgiver härskri, han ropar högt  och visar sin makt mot sina fiender.

"Šutjeh dugo, gluh se činjah, svladavah se; sad vičem kao žena kada rađa, dašćem i uzdišem.

 I lång tid har jag tegat,      jag höll mig stilla och betvang mig;  men nu skall jag höja rop såsom en barnaföderska,      jag vill skaffa mig luft och andas ut.

Isušit ću brda i bregove, sparušiti svu zelen po njima, rijeke ću u stepe pretvoriti i močvare isušiti.

 Jag skall föröda berg och höjder      och låta allt gräs på dem förtorka;  jag skall göra strömmar till land      och låta allt gräs på dem förtorka;  jag skall göra strömmar till land      och låta sjöar torka ut.

Vodit ću slijepce po cestama, uputit' ih putovima. Pred njima ću tamu u svjetlost obratit', a neravno tlo u ravno. To ću učiniti i neću propustiti.

 Och de blinda skall jag leda      på en väg som de icke känna;  på stigar som de icke känna      skall jag föra dem.  Jag skall göra mörkret framför dem till ljus      och det som är ojämnt till jämn mark.  Detta är, vad jag skall göra,      och jag skall ej rygga mitt ord.

Uzmaknut će u golemu stidu koji se uzdaju u kipove, koji ljevenim likovima govore: 'Vi ste naši bogovi.'"

 Men de som förtrösta på skurna beläten      och som säga till gjutna beläten:      »I ären våra gudar»,  de skola vika tillbaka      och stå där med skam.

Čujte, gluhi! Progledajte, slijepi, da vidite!

 Hören, I döve;  I blinde, skåden och sen.

Tko je slijep ako ne moj sluga, tko je gluh kao glasnik koga šaljem? Tko je slijep kao prijatelj, tko je gluh kao sluga Jahvin?

 Vem är blind, om icke min tjänare,  och så döv som den budbärare jag sänder åstad?

Mnogo si vidio, ali nisi mario, uši ti bjehu otvorene, ali nisi čuo!

 Du har fått se mycket,      men du aktar icke därpå;  fastän öronen hava blivit öppnade,      lyssnar ingen till.

Jahvi se svidjelo zbog njegove pravednosti da uzveliča i proslavi Zakon svoj.

 Det är HERRENS behag, för hans rättfärdighets skull,  att han vill låta sin lag komma till makt och ära.

A narod je ovaj opljačkan i oplijenjen, mladići mu stavljeni u klade, vrgnuti u zatvore. Plijene ih, a nikoga da ih izbavi; robe ih, a nitko da kaže: "Vrati!"

 Men detta är ett plundrat och skövlat folk;  dess ynglingar äro alla lagda i bojor,  och i fängelser hållas de gömda,  de hava blivit givna till plundring,      och ingen finnes, som räddar,  till skövling, och ingen säger:      »Giv tillbaka.»

Tko od vas mari za to? Tko pazi i sluša unapredak?

 Ack att någon bland eder ville lyssna härtill,  för framtiden giva akt och höra härpå!

Tko je pljačkašu izručio Jakova i otimačima Izraela? Nije li Jahve, protiv koga smo griješili, čijim putima ne htjedosmo hoditi, čiji Zakon nismo slušali?

 Vem har lämnat Jakob till skövling  och Israel i plundrares våld?  Har icke HERREN gjort det;      han, mot vilken vi hava syndat,  han, på vilkens vägar      man icke ville vandra  och på vilkens lag      man icke ville höra?

Zato izli na Izraela žarki gnjev svoj i strahote ratne: plamen ga okruži odasvud, al' on ni to nije shvatio; sažeže ga, al' on ni to k srcu ne uze.

 Därför utgöt han över dem i sin vrede  förtörnelse och krigets raseri.  Och de förbrändes därav runt omkring,      men besinnade det icke;  de förtärdes därav,      men aktade icke därpå.