Psalms 142

（大卫在洞里作的训诲诗，乃是祈祷。）我发声哀告耶和华，发声恳求耶和华。

En sång av David; en bön, när han var i grottan.

我在他面前吐露我的苦情，陈说我的患难。

 Jag höjer min röst och ropar till HERREN,  jag höjer min röst och beder till HERREN.

我的灵在我里面发昏的时候，你知道我的道路。在我行的路上，敌人为我暗设网罗。

 Jag utgjuter inför honom mitt bekymmer,  min nöd kungör jag för honom.

求你向我右边观看，因为没有人认识我；我无处避难，也没有人眷顾我。

 När min ande försmäktar i mig,  är du den som känner min stig.  På den väg där jag skall gå  hava de lagt ut snaror för mig.

耶和华啊，我曾向你哀求。我说：你是我的避难所；在活人之地，你是我的福分。

 Skåda på min högra sida och se:  där finnes ingen som kännes vid mig.  Ingen tillflykt återstår för mig,  ingen finnes, som frågar efter min själ.

求你侧耳听我的呼求，因我落到极卑之地；求你救我脱离逼迫我的人，因为他们比我强盛。

 Jag ropar till dig, o HERRE,  jag säger: »Du är min tillflykt,  min del i de levandes land.»

求你领我出离被囚之地，我好称讚你的名。义人必环绕我，因为你是用厚恩待我。

 Akta på mitt rop,  ty jag är i stort elände;  rädda mig från mina förföljare,  ty de äro mig övermäktiga. [ (Psalms 142:8)  För min själ ut ur fängelset,  så att jag får prisa ditt namn.  Omkring mig skola de rättfärdiga församlas,  när du gör väl mot mig. ]