Psalms 146

(По слав. 145) Алилуя! Хвали ГОСПОДА, душо моя!
 Halleluja!  Lova HERREN, min själ.
Ще хваля ГОСПОДА докато съм жив, ще пея хваления на моя Бог, докато съм!
 Jag vill lova HERREN, så länge jag lever,  jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till.
Не се уповавайте на князе, нито на човешки син, в когото няма спасение.
 Förliten eder icke på furstar,  icke på en människoson, han kan icke hjälpa.
Духът му излиза, той се връща в земята си и в същия този ден намеренията му загиват.
 Hans ande måste sin väg,      han vänder tillbaka till den jord      varav han är kommen;  då varda hans anslag om intet.
Блажен онзи, чиято помощ е Богът на Яков, чиято надежда е в ГОСПОДА, неговия Бог,
 Säll är den vilkens hjälp är Jakobs Gud,  den vilkens hopp står till HERREN, hans Gud,
който е направил небето и земята, морето и всичко, което е в тях, който пази вярност до века,
 till honom som har gjort himmelen och jorden  och havet och allt vad i dem är,  till honom som håller tro evinnerligen,
който извършва правосъдие за угнетените, който дава храна на гладните. ГОСПОД развързва вързаните.
 som skaffar rätt åt de förtryckta,  som giver bröd åt de hungrande.  HERREN löser de fångna,
ГОСПОД отваря очите на слепите. ГОСПОД изправя приведените. ГОСПОД обича праведните.
 HERREN öppnar de blindas ögon,  HERREN upprättar de nedböjda,  HERREN älskar de rättfärdiga,
ГОСПОД пази чужденците. Той подкрепя сирачето и вдовицата, а пътя на безбожните обръща.
 HERREN bevarar främlingar,  faderlösa och änkor uppehåller han;  men de ogudaktigas väg vänder han i villa.
ГОСПОД ще царува до века, Твоят Бог, Сионе — за всички поколения! Алилуя!
 HERREN är konung evinnerligen,  din Gud, Sion, från släkte till släkte.  Halleluja!