Mark 3

И пак влезе в синагогата; и там имаше човек с изсъхнала ръка.

Och han gick åter in i en synagoga. Där var då en man som hade en förvissnad hand.

И те Го наблюдаваха дали ще го изцели в съботен ден, за да Го обвинят.

Och de vaktade på honom, för att se om han skulle bota denne på sabbaten; de ville nämligen få något att anklaga honom för.

И Той каза на човека с изсъхналата ръка: Стани и ела по средата.

Då sade han till mannen som hade den förvissnade handen: »Stå upp, och kom fram.»

А на тях каза: Позволено ли е да се прави добро в съботен ден, или да се прави зло? Да се спаси ли живот, или да се погуби? А те мълчаха.

Sedan sade han till dem: »Vilketdera är lovligt på sabbaten: att göra vad gott är, eller att göra vad ont är, att rädda någons liv, eller att döda?» Men de tego.

И като ги изгледа с гняв, наскърбен поради закоравяването на сърцата им, каза на човека: Протегни си ръката. Той я протегна и ръката му оздравя.

Då såg han sig omkring på dem med vrede, bedrövad över deras hjärtans förstockelse, och sade till mannen: »Räck ut din hand.» Och han räckte ut den; och hans hand blev frisk igen. --

И фарисеите, като излязоха, веднага се наговориха с иродианите против Него как да Го убият.

Då gingo fariséerna bort och fattade strax, tillsammans med herodianerna, det beslutet att de skulle förgöra honom.

Тогава Иисус се оттегли с учениците Си към езерото и ги последва голямо множество от Галилея.

Och Jesus drog sig med sina lärjungar undan till sjön, och en stor hop folk följde honom från Galileen.

И от Юдея, от Ерусалим, от Идумея, от другата страна на Йордан и от околностите на Тир и Сидон голямо множество дойде при Него, като чуха колко много чудеса правел.

Och från Judeen och Jerusalem och Idumeen och från landet på andra sidan Jordan och från trakterna omkring Tyrus och Sidon kom en stor hop folk till honom, när de fingo höra huru stora ting han gjorde.

И поръча на учениците Си да Го чакат с една лодка заради множеството, за да не Го притискат.

Och han tillsade sina lärjungar att en båt skulle hållas tillreds åt honom, för folkets skull, för att de icke skulle tränga sig inpå honom.

Защото беше изцелил мнозина, така че онези, които имаха страдания, Го притискаха, за да се допрат до Него.

Ty han botade många och blev därför överlupen av alla som hade någon plåga och fördenskull ville röra vid honom.

И нечистите духове, когато Го виждаха, падаха пред Него и викаха, казвайки: Ти си Божи Син.

Och när de orena andarna sågo honom, föllo de ned för honom och och ropade och sade: »Du är Guds Son.»

Но Той строго им казваше да не Го изявяват.

Men han förbjöd dem strängeligen, åter och åter, att röja honom.

След това се изкачи на хълма и повика при Себе Си онези, които Той искаше, и те отидоха при Него.

Och han gick upp på berget och kallade till sig några som han själv utsåg; och de kommo till honom.

И определи дванадесет души, за да бъдат с Него и за да ги изпраща да проповядват,

Så förordnade han tolv som skulle följa honom, och som han ville sända ut till att predika,

и да имат власт да изцеляват болести и да изгонват демони:

och de skulle hava makt att bota sjuka och driva ut onda andar.

Симон, на когото даде и името Петър;

Han förordnade alltså dessa tolv: Simon, åt vilken han gav tillnamnet Petrus;

и Яков Зеведеев и Якововия брат Йоан, на които даде и името Воанергес, тоест синове на гърма;

vidare Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, Jakobs broder, åt vilka han gav tillnamnet Boanerges (det betyder tordönsmän);

и Андрей и Филип; Вартоломей и Матей; Тома и Яков Алфеев; Тадей и Симон Кананит;

vidare Andreas och Filippus och Bartolomeus och Matteus och Tomas och Jakob, Alfeus' son, och Taddeus och Simon ivraren

и Юда Искариотски, който Го и предаде.

och Judas Iskariot, densamme som förrådde honom.

И дойдоха в една къща; и пак се събра народ, така че те не можаха дори хляб да ядат.

Och när han kom hem, församlade sig folket åter, så att de icke ens fingo tillfälle att äta.

А Своите Му, като чуха това, отидоха да Го хванат; защото казваха, че не бил на Себе Си.

Då nu hans närmaste fingo höra härom, gingo de åstad för att taga vara på honom; ty de menade att han var från sina sinnen.

И книжниците, които бяха слезли от Ерусалим, казваха, че Той има Веелзевул, и че изгонва демоните чрез началника на демоните.

Och de skriftlärde som hade kommit ned från Jerusalem sade att han var besatt av Beelsebul, och att det var med de onda andarnas furste som han drev ut de onda andarna.

Но Той, като ги повика, им каза с притчи: Как може Сатана да изгонва Сатана?

Då kallade han dem till sig och sade till dem i liknelser: »Huru skulle Satan kunna driva ut Satan?

Ако едно царство се раздели против себе си, това царство не може да устои.

Om ett rike har kommit i strid med sig självt, så kan det riket ju icke hava bestånd;

И ако един дом се раздели против себе си, този дом не ще може да устои.

och om ett hus har kommit i strid med sig självt, så skall icke heller det huset kunna äga bestånd.

И ако Сатана е въстанал против себе си и се е разделил, той не може да устои, а е дошъл краят му.

Om alltså Satan har satt sig upp mot sig själv och kommit i strid med sig själv, så kan han icke äga bestånd, utan det är då ute med honom. --

И никой не може да влезе в къщата на силния и да ограби покъщнината му, ако първо не върже силния – и тогава ще ограби къщата му.

Nej, ingen kan gå in i en stark mans hus och plundra honom på hans bohag, såframt han icke förut har bundit den starke. Först därefter kan han plundra hans hus.

Истина ви казвам, че всичките грехове на човешките синове ще бъдат простени и всичките хули, с които биха богохулствали;

Sannerligen säger jag eder: Alla andra synder skola bliva människors barn förlåtna, ja ock alla andra hädelser, huru hädiskt de än må tala;

но ако някой похули Светия Дух, за него няма прошка до века, а е виновен за вечен грях;

men den som hädar den helige Ande, han får icke någonsin förlåtelse, utan är skyldig till evig synd.»

защото казваха: Има нечист дух.

De hade ju nämligen sagt att han var besatt av en oren ande.

И дойдоха майка Му и братята Му и като стояха навън, изпратиха до Него да Го повикат.

Så kommo nu hans moder och hans bröder; och de stannade därutanför och sände bud in till honom för att kalla honom ut.

А около Него седеше едно множество; и Му казаха: Ето, майка Ти и братята Ти са навън и Те търсят.

Och mycket folk satt där omkring honom; och man sade till honom: »Se, din moder och dina bröder stå härutanför och fråga efter dig.»

А Той в отговор им каза: Коя е майка Ми? И кои са братята Ми?

Då svarade han dem och sade: Vilken är min moder, och vilka äro mina bröder?»

И като изгледа седящите около Него, каза: Ето майка Ми и братята Ми!

Och han såg sig omkring på dem som sutto där runt omkring honom, och han sade: »Se här är min moder, och här äro mina bröder!

Защото, който върши Божията воля, той Ми е брат и сестра, и майка.

Den som gör Guds vilja, den är min broder och min syster och min moder.»